Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | Eric XIV, King of Sweden | The Christmas Fair | The Prodigal Son | klassisk | joran persson och karin mansdotter |
Related Artists:
John Thomas Serres
1759-1825 English painter, born in London in December 1759. He was the eldest son of Dominic (1722-93), a successful marine painter who was to be one of the founder members of the Royal Academy.Son of Dominic Serres. John Thomas Serres's colourful career began with landscape painting. He later travelled extensively, spending periods in Paris (1789), Rome and Naples (1790-91), before succeeding his father to the office of Marine Painter to George III in 1793. He worked promisingly as a painter (in both oils and watercolour) of sea-pieces in the European tradition, advanced in England by Phillipe Jacques de Loutherbourg. After becoming Marine Draughtsman to the Admiralty in 1800 he took on the less challenging employment of making drawings and elevations of the west coasts of France and Spain. This connection with the Navy was probably related to his appointment as drawing instructor at Chelsea Naval School, London.
Hippolyte Petitjean
Hippolyte Petitjean (1854 - 1929)
Antoine Le Nain
French Baroque Era Painter, ca.1600-1648,The three were born in Laon (Mathieu in 1607; Antoine and Louis were originally believed to have been born in 1588 and 1593, respectively, but those dates have since been disputed: they may have instead been born just before and just after 1600), and by 1630, all three lived in Paris. Because of the remarkable similarity of their styles of painting and the difficulty of distinguishing works by each brother (they signed their paintings only with their surname, and many may have been collaborations), they are commonly referred to as a single entity, Le Nain. Louis is usually credited with the best-known of their paintings, a series of scenes depicting peasant life. These genre paintings are often noted for being remarkably literal, yet sympathetic; the subjects are never grotesque or seem ridiculed. There remains some question, however, as to whether some of the assumed "peasants" were truly from the rural class--many seem to be simply the bourgeois at leisure in the country. The brothers also produced miniatures (mainly attributed to Antoine) and portraits (attributed to Mathieu). Mathieu became the official painter of Paris in 1633, and was made a chevalier. Antoine and Louis died in 1648. Mathieu lived until 1677. The Le Nain paintings had a revival in the 1840s and, thanks to the exertions of Champfleury, made their appearance on the walls of the Louvre in 1848.